noonespecial

Orkar inte med gymnasiet, inställda lektioner och inga vikarier, gaaaah.

Några dagar har gått sedan jag uppdaterade, och det beror nog mest på att jag inte har så mycket att skriva.

Helgen var trevlig. I fredags firade jag en sak med mamma och sen hämtade Dennis mig och då kom Oliwer, Robin, Andres och Erik över vilket var kul. På lördagen vaknade jag och Dennis ganska tidigt och jag åkte över till mamma ganska tidigt för att handla lite och sådär. På kvällen lagade jag, mamma och Dennis middag, det blev hamburgare och senare gjorde vi även egen sushi. Åhhh så gott. Jag och Dennis åkte hem runt 9-10 någonting och jag däckade nästan direkt när vi kom hem. 

Igår bjöd jag över mamma på brunch, verkar ha blivit en tradition. Vi bakade scones och åkte sedan iväg på ett uppdrag, som jag tills vidare tänker hålla hemligt! Middag hos mormor på kvällen och en tidig kväll med tv-spel och Dennis. 

Hoppas ni har det bra, puss.

Igår mådde jag riktigt dåligt när jag kom hem från skolan och la mig på soffan tills Dennis kom hem. På kvällen kollade vi tv och spelade tv-spel. 

Idag var det aktivitetsdag med alla estet-treor. Känns kul att tillhöra skolans största program. 

Nu på kvällen har jag tränat, kul kul.

Ciao.

Död igår.

Hey!
Igår tog jag mig ut på en fem kilometers joggingtur efter frukosten och stressade sedan hem för att hinna ta en snabb dusch innan jag gick iväg till resecentrum och träffade Amanda. Vi satt på en bänk och pratade i någon timme innan hon tog tåget ner till Malmö. 

När jag kom hem igen började jag vika in de kläder jag tagit med till lägenheten hemifrån mig och mamma. Sen ringde Rebecca upp mig på Skype så vi satt och pratade i cirka två timmar och Dennis blev lite förvånad när han kom hem från jobbet och hela golvet var fullt med kläder.. 

På kvällen åkte jag och Dennis ut till Marieberg och åt thaimat för att fira att vi har stått ut med varandra i ett och ett halv år nu, mysigt. När vi kom hem spelade vi tv-spel i några timmar och vi somnade runt tolv. 
Puss!

Igår var det sista dagen på sommarlovets sista helg, och det var en mycket bra dag. På förmiddagen kom mamma hem till mig och Dennis och vi gjorde pannkaksfrukost/brunch och satt kvar vid matbordet till två, då tog jag och mamma oss till Behrn Aréna för att se ÖSK vinna över AIK. Efter matchen åt vi middag hos mormor och sen gick jag och mamma hem till oss och jag plockade ihop en del kläder att ta med till lägenheten. Jag och Dennis somnade sent men jag kom trots det upp innan nio, och imorgon drar mina riktiga rutiner igång, då ställer jag klockan på sex. 

Dags att njuta av sommarlovets sista dag!
Ciao.

Igår kolade jag och Dennis på Along came Polly med Jennifer Aniston och Ben Stiller. Jag kan inte räkna hur många gånger jag har sett den, jag tycker den är så himla underbar! Kanske har mammas kärlek till denna film smittat av sig lite på mig haha. Så har ni inte ännu sett den så måste, måste, måste ni göra det, det kommer kännas som att ni hittar en del av er själva som ni alltid saknat.

Lördagskväll och jag har varit hos mormor och ätit middag som varje helg. David är hemma från Stockholm över helgen och det var kul att få träffa honom igen. Nästa gång blir första helgen i september då jag, mamma och Dennis åker upp dit för tjejmilen och Skansen! :) 

Nu på kvällen har jag och Dennis bakat, myspys, även fast jag kanske har rätt att klaga lite på hans skills. 

Nu ska vi bli tjocka och kolla på någon film.

Hoppas ni har en trevlig kväll, puss!

Sista dagarna på sommarlovet nu och idag är det två veckor sedan jag kom tillbaka till Sverige. De här senaste dagarna har jag inte gjort så mycket alls faktiskt. Igår åkte jag, Dennis och mamma till Willys och handlade och sen gick vi ut och åt pizza. Så mysigt.

Nu ska jag verkligen försöka komma igång med bloggandet igen, har insett hur mycket jag saknar det! 

Pusshej.

Selfie.

Pizza!! Godaste ever typ.

Plopp och Ruff gosade.

Nu kommer mitt inlägg om den första augusti, min sista dag på barnhemmet för denna gång. 

Dagen började som alla andra vardagar runt sextiden med frukost, och lite fix innan jag satte mig med barnen och väntade på skolbussen. I skolan hade vi först klass ett, där vi repetrade färger och siffror. Sen hade vi sexorna, de övade på en ny bokstav och jobbade i arbetsboken. En utav tjejerna satt med sin gamla, gamla mobil och tog bilder på sig själv så jag ställde mig längst fram för att ta massa bilder på mig själv, efter det blev det bättre fokus i klassrummet haha. När lektionen var slut kramades jag länge med de fina tjejerna i klassen. Åh vad jag saknar dem. 

När jag och Amalie kom hem från skolan lekte jag med småbarnen hela eftermiddagen fram tills barnen kom hem från skolan. Alla mina saker var redan nerpackade i min väska som förövrigt vägde ungefär tio kilo för mycket så jag kunde lägga all tid på barnen. Det kändes som vilken dag som helst, jag försökte koppla bort att jag snart skulle åka upp till Bangkok och ta flyget hem till Sverige. Jag gosade, lekte, mådde bra. Just innan det var dags att krama barnen hejdå delade jag ut de kläder mormor hade skickat med mig till barnen. De blev så glada! Sen kom alla fram till mig och kramades och grät och jag gjorde allt för att inte gråta. Jag log och sa "I come back christmas". Jag klarade det, jag grät inte förens jag satte mig i bilen, och det har jag ju redan berättat om, om den lilla fyraåriga flickan som sprang efter bilen, min finaste lilla pärla. Jag saknar henne så det gör ont, vill bara hålla hennes hand.

Bilfärden de två timmarna upp till flygplatsen var inte rolig. Jag grät och ville bara skrika "Vänd om, jag kan inte lämna dem igen!!" men jag var tyst. Väl på flygplatsen pratade jag med Rose och David om massa saker en lång stund innan jag kramade mina thailändska föräldrar hejdå och gick igenom passkontrollen och gick fram och tillbaka flera, flera gånger mellan alla taxfree-affärer. Jag köpte klubbor för 120 kronor för jag tyckte synd om mig själv.

Flyget lyfte vid ett-tiden på natten och flygresan i sig var skön, jag sov åtta av tio timmar och maten var jättegod. Väl hemma i Sverige på Arlanda väntade min underbara mamma och min fina pojkvän Dennis, och visst kändes det bra att sitta med dem i bilen hem och prat om allt och inget, men saknaden till Thailand brände lika mycket då som den gör nu.

 

Nu vill jag bara säga tack. Tack till volontärresor som gör det möjligt för mig att få uppleva det här. Tack till världens bästa mamma som hjälper mig få uppleva detta ännu en gång. Tack till Rose och David, mina thailändska föräldrar som hjälpt mig med allt och lite till när jag väl varit på plats, och som alltid finns där för mig. Tack till Mr.Montri, barnhemmets föreståndare för att Child protection home ens finns, han gör ett så sjukt fint jobb. Tack till alla fina barn som har laddat upp mig med tillräckligt mycket kärlek för att orka med tills nästa gång jag får träffa dem. Tack till min mormor som har hållt mig uppdaterad om ALLT som hänt på hemmaplan de sex veckor jag spenderade i Thailand. Tack!

Det är nu en vecka sedan jag lämnade barnhemmet och Thailand. Allt har känts väldigt konstigt sedan dess. Jag trodde det skulle vara lättare att komma hem nu när jag kommit tillbaka till dem, och vet att jag kommer göra det igen, men nej.

Det gick "bra" att säga hejdå i fredags. Barn grät, men jag klarade faktiskt av att inte göra det. Tills jag satte mig i bilen och vi började åka iväg och en flicka på fyra år börjar springa efter bilen. Den här flickan har aldrig riktigt kommit någon volontär riktigt nära och nu hade hon och jag blivit så tighta.. David stannade bilen, sa till mig att ge henne en sista kram. Jag lyfte upp henne, grät och viskade om och om igen att jag älskade henne. Hon grät också, sa detsamma till mig och sen pussades vi och jag satte mig i bilen och bara dog. Det gjorde så ont. Det är henne jag tänker på mest hela tiden just nu. 

 

Jag har lite fler bilder som ska upp här, men de ligger för tillfället på den andra datorn, så de kommer nog efter helgen. 

Hoppas allt är bra med er. 

Massa kramar.