Jag saknar dig, mer än någonsin. Det gör så ont att veta att du finns där långt borta, utan mig. Du har säkert glömt bort mig. Jag var säker på att det var rätt. Allt förstördes så snabb. Det fanns aldrig någont "vi" och kommer aldrig att göra. Hur ska jag kunna leva med det när det var och är det enda jag vill? Det går inte en dag utan att jag hatar mig själv för att jag inte vågade. Du är i mina tankar hela tiden. Jag bestämde mig för att inte bry mig, för att släppa dig, att börja om. Jag fick lära mig att man inte kan styra sina känslor.