När olyckan är framme
Jag har åkt på en rejäl förkylning och har tyckt galet synd om mig själv hela dagen. Jag tog mig hur som helst till skolan och tillbringade de första två timmarna med dagisbarnen. De hade någon slags avslappning i princip hela den tiden vilket var lite segt. Men jag la mig brevid min lilla prinsessa och höll om henne medans hon sov. Min andra lektion var jag med ettorna. De håller på att öva färgerna och de kan gul, blå, grön och röd utan problem, men när man tar upp tillexempel rosa så ropar de typ yellow eller red haha.
Just innan jag skulle hem ramlade en utav dagisbarnen baklänges ner ifrån en bänk och slog i bakhuvudet i asfalten. Han brukar inte vara still en sekund men då låg han bara helt stilla och grät. Usch, blev så galet rädd. Han fick åka med mig från skolan och jag trodde att vi skulle till sjukhuset, men så var inte fallet. Jag misstänker att han har åkt på en hjärnskakning och jag och de andra volontärerna tvingar honom att ta det lugnt och dricka mycket.
Det har hunnit vara två sponsorer här idag. En som bjöd på glass, sååå gott.. Och en som gav barnen leksaksvapen. Förstår inte vad vissa människor tänker med...
Nu på kvällen tog vi fram gatukritor och fyllde hela planen med fina teckningar. Vi var ute tills långt efter solen gått ner och barnen hade verkligen kul, blir så varm i hjärtat.
Jag kom in till mig vid 10, har hunnit duscha och vill bara lägga mig ner och vila nu.
Hoppas verkligen att ni har det bra.
Trackback