Om en vecka gör jag min näst sista skoldag, och det känns både hemskt och bra. Jag vill inte lämna barnen, inte en gång till. Det är lika jobbigt varje gång. Samtidigt har jag haft mer hemlängtan än någonsin de här senaste dagarna, och det beror INTE på att jag inte trivs och vill bort härifrån.

Jag är lyckligt lottad som har två hem på det här sättet. Jag har två ställen som jag ser lika mycket som mitt hem.