Nothing's changed, no one can take your place

Du förtjänar inte detta, jag måste göra nånting åt det
Du måste lämna mig
Jag säger det för jag vill inte något ska hända dig
Det verkar som att jag aldrig kommer förändra mig
Så för och finna din lycka måste du lämna mig
Det gör så fucking ont men jag vet att det är sant
Jag önskar att vi på något sätt kunde leva tillsammans
Men för att leva tillsammans så krävs det så mycket mer
Än vad jag ger dig nu, jag kan bara be till Gud
Att denna saga på något sätt får ett lyckligt slut
För både du och jag vet att du inte är lycklig nu
Det finns så mycket du skulle kunna få ut av livet
Om du levde det ensam och inte hade mig i det
Ja, jag lovar och svär
Att jag menar det jag säger för jag står för det här
Vill inte stå i din väg, nej jag vill se dig må bra
Och jag vet att du inte gör det i det livet du lever idag
Ändå ljuger jag men jag har lärt mig det
Att hur jag än förändrar mig nu är du värd något mer
Ja, du är värd något mer nånting jag inte kan bli
Du har gråtit nog för mig nu
Jag är inte värd tårarna på din kind
Gång på gång sätter jag allt på spel
Du är för bra för mig
Du har kämpat för länge, jag ser det klart
Du har givit mig allt men vad är det jag ger tillbaka?
Bara skit, skrik, slag, orsaker till tårar
Snälla, fatta jag har fått nog av att såra
Jag vill se dig leva ett liv i frihet
Sitter med en klump i halsen men jag skiter i det
För det förtjänar jag
För hur jag tagit dig för given varenda jävla dag
Du har nu strävat klart världen väntar på dig
Så se nu till att ta för dig och sluta kämpa för mig
Fatta mig rätt nu
Jag älskar dig så
Men jag ser hur jag behandlar dig och kan inte längre se på
Hur jag får min ängel och må som han inte borde jag vet
Att jag ibland får allt att låta som det vore ditt fel
Det ska du inte tro att det är, jag vet hur sjuk jag kan vara
Här och nu får du tillbaka ditt liv.


Ord liknande dessa surrade i mitt huvud hela tiden i höstas. Jag visste inte vad jag skulle göra, än mindre hur jag skulle göra. Jag mådde så otroligt dåligt. Jag visste inte vad jag ville. Varje dag vaknade jag med den där känslan jag hatade så mycket. Den där känslan jag hoppades bara skulle vara borta en dag, varför envisdes den med att stanna kvar? En sak visste jag iallafall hela tiden, att allt var mitt fel och att jag var anledningen till att saker och ting inte funkade så bra som de en gång gjorde. Jag förstörde allt. Mitt äckliga jag förstörde allt förevigt. Att förlåta mig själv är omöjligt, det kommer jag aldrig att klara av.
Jag ångrar vad jag gjorde den där natten. Det var mitt livs största misstag.
Men glöm inte vad du lovade mig, att tänka tillbaka på oss som någonting fint. Det gör iallafall jag.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback