I remember tears streaming down your face when I said I'll never let you go

Det bästa kanske är att försöka förklara för någon. Förklara varför allt är kaos, varför jag inte kunde låtsas vara stark längre. Det kanske är dags för mig att ta risken och faktiskt berätta. Jag förväntar mig inte hjälp, absolut inte. Jag är säker på att bli rejält utskälld och hatad, men det kanske är värt det. Någon måste få veta hela sanningen. Bägaren har runnit över, igen, och jag kan inte hålla det här för mig själv längre. Jag vet bara inte var och hur jag ska börja. Jag kan inte komma på någon ursäkt för vad jag har gjort. Hatet mot mig själv dränker mig dagligen. Jag ville lösa det här själv. Ville att alla skulle tro att allt var perfekt. Istället har jag förstört för alla, och jag vet inte hur länge till jag klarar av att leva med det. 
Förlåt mig. 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback