Spending my time doing my best to destroy myself

Jag har gjort något stort. Något som jag trodde att jag aldrig någonsin skulle klara av att göra. Jag tog det där steget som krävdes och berättade min allra mörkaste hemlighet för någon. Det var så otroligt jobbigt, och samtidigt kändes det så bra hur mycket jag än hatar mig själv för att jag tillslut berättade trots att jag gång på gång lovat mig själv att föralltid hålla det här för mig själv. Jag berättade för någon som inte kan ta avstånd från mig på samma sätt som mina vänner kan. Jag bestämde mig för att låta det bära eller brista och la allt mitt förtroende på denna person. Om det var ett klokt val eller inte vet jag inte än, men det känns bra.
Jag har så många gånger varit nära på att berätta för någon av mina vänner, men i sista sekund lyckats hindra mig själv. Jag dör inombord för någon hjälp men vet inte hur jag ska kunna berätta för någon mer. Jag orkar heller inte vara falsk och hålla saker hemliga för dem jag älskar, men jag kommer förlora allt om jag ens försöker berätta.
Snälla hjälp mig.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback