Hej.
Igår var det bal för alla oss nior på IESÖ. Hade verkligen jätteroligt, balen kommer bli ett minne för livet...<3 Även fast tanken om avslutningen imorgon kanske hela tiden fanns någonstans i bakhuvudet lyckades vi trycka bort den och ha kul istället, spendera vår allra sista tid tillsammans på ett bra sätt, och det är jag så glad över. Det är ungefär ett dygn kvar tills vi går in i idrottshuset, och den här gången är det vi som får gå upp på scenen och få våra betyg, Philipps tur att ta emot Awards på scenen, och vår tur att kasta upp de blåa hattarna för att sen inse att vi inte längre är en klass. Jag förstår det inte. Det känns inte alls länge sedan vi var små bortkomna sexor som tittade på när hattarna kastades upp, helt beundrade, då kändes det så långt borta, som att det aldrig skulle bli vår tur. Och nu sitter jag här, och det är dagen innan vi gör det. Jag förstår det inte, det gör kanske ingen av oss. Nian har gått så snabbt, och vi i 9A har kommit varandra så mycket närmre, och även fast jag inte gått i klassen jättelänge så känner jag det. Jag älskar 9A. Jag älskar att vi har haft så svårt att komma överens. Jag älskar vår humor. Jag älskar er killar och tjejer, class of 2011. <3 Nu kan jag inte skriva mer för tårarna rinner, så checka stavfel känns omöjligt eftersom jag knappt ser något.
Hejdå.

It's almost over now.